Back fire

Efter vilan idag så va Alex riktigt seg och slö. Ville inte äta och inte dricka, jag fick dock i han två matskedar glass. Vi började bli riktigt oroliga eftersom han bara skulle sitta i knä och då bara stirrade han rakt fram, pratade knappt. AnnaLena läste på sjukvårdsrådgivningen att han visade tecken på uttorkning. Hon fixade vätskeersättning som vi fick tvångsmata med sked under gråt och tandagnisslan. Det kändes inte roligt att hålla fast sin son bara för att han ska få i sig vätska men vad gör man. Det rör sig om 1 dl ca och när vi hade fått i han nästan allt så kräks han en enorm kräka och spyr upp precis allt av det lilla han hade fått i sig idag. Då började oron komma krypandes, hur ska vi göra? Kommer vi att få åka på sjukhuset om han fortfarande vägrar att dricka? Han va alldeles iskall om fötterna och händerna. MEN!!! efter incidenten så satt han och myste i knä på mamma i soffan och han började prata, mer och mer. Jag frågade Alex om han ville ha rostat bröd och han åt en halv och drack en hel mugg vätska och nu ser det ut som att han är återställd. Han är varm om händer och fötter, han leker, pratar skrattar och flinar det som han inte gjort på flera dygn. Så nu börjar hoppet återvända och nu får vi vänta och se hur natten blir. AnnaLena är det värre med, fortfarande dålig och hon har fått feber. Hon sa att det kändes som att hon skulle kräkas igen och det lät ju inte alls trevligt. Jag börjar återhämta mig men jag orkar inte göra allt för stora utsvävningar än. Jag blir illamående om jag är uppe för länge och så blir jag yr, men det är nog vätskebristen. Nu ska jag kolla om jag kan få i mig en macka eller nåt.